Utseendefixering inom cosplay

Jag känner mig fruktansvärt cynisk och gammal just nu. Debatten om utseende inom cosplay rasar igen, och mot bättre vetande har jag gett mig in i debatten. Folk på ansiktsboken postar bilder i cosplaytrådar där dem frågar ”vem skulle jag passa att cosplaya som?”

Till synes en ganska oskyldig fråga, men cynikern Linda läser in en hel del i det här. Framförallt läser jag en hoper utseendefixering i det hela, att du enbart bör/kan cosplaya dem du fysiskt liknar. Vilket är absurt med tanke på att nio av tio gånger är det spelkaraktärer som har skeva kroppsformer som åsyftas.

Jag är utomordentligt less på den attityden. Cosplay för mig är att du gestaltar en karaktär du älskar, blatantly säger ”hej världen, jag älskar den här karaktären/serien/spelet/filmen/animen/mangan/so on so forth så mycket att jag klär ut mig till någon ur den serien. Älskar du också den här karaktären och dess ursprung? 8D” Det är nördighet i en av dess mest extrema former.

Hur du som individ ser ut är för mig lite irrelevant, för cosplay handlar om en transformation, om att visa uppskattning. Att gå från det grå trista Svensson-livet till att vara någon annan.

Handlar det i slutändan om utseende i vilket fall som helst? Självfallet. Du gör en dräkt, använder smink och peruk. Poängen jag vill göra är att basformen inte ska spela roll för vad du väljer att göra och hur du blir bedömd. Jag vet inte hur många jag känner inom cosplaysfären som går på dieter för att dem får negativ kritik för hur dem ser ut, jag har tappat räkningen på hur ofta jag själv fått höra att jag ser ut som en strandad val etc. Det gör mig fruktansvärt deprimerad att inse hur kritiska vi är mot folks cosplays och hur lite uppskattning som visas mot att alla cosplayare tar sig tiden att göra sina dräkter och faktiskt visa sig i dem på ett konvent. Jag minns mitt första konvent, UppCon 07. Hade det inte varit för all positiv respons jag fick hade jag förmodligen inte fortsatt cosplaya (och ärligt talat, det var inte den vackraste dräkten, den var ganska illa sydd). Det jag upplevde då och nu är att folk kommer fram till mig och vill prata med mig om det jag cosplayar ifrån, dela nördigheten om hur mycket man älskar och hatar karaktärer inom serier – och det är anledningen till att jag fortsätter. 

NärCon Stockholm

Så var man hemma i skogen. Den där mörka ödsliga platsen där jag och katterna huserar.
Förra helgen var det NärCon Stockholm. För att vara riktigt ärlig har jag fasat inför eventet, för tänk! Hur skulle det bli med ett konvent på en mässa? Det kan väl ändå inte vara något vettigt?
Alla mina farhågor till trots blev jag inte bara blev positivt överraskad utan tyckte om hur det i slutändan blev, om än att lokalerna hade lite skavanker här och där :p (Jag hade inte tackat nej till en kickbike för att ta mig runt).

I mitt koffeindepriverade tillstånd var jag morgonen när konventet skulle öppna ett virtuellt nervvrak. Fastän system och personal fanns på plats är jag perfektionist, och att inte personal till fullo haft möjlighet att checka in sina varor kvällen innan gjorde mig otroligt orolig. Dock blev inte detta ett hinder utan min fantastiska personal tacklade allt med bravur <3

Jag erkänner att personalrummet kan ha varit det mysigaste jag varit i på något konvent även om jag inte spenderade mycket tid där. Att jag som koffeinberoende får en fråga på FB kvällen innan riggning av Patrik som höll i RPR/Myrstacken där han frågar "Vilket är ditt favoritkaffe?" för att på plats se att sagda kaffe finns i personalrummet gjorde att jag kände att min konventsupplevelse blev just lite finare ;w;

Sen har vi Gustav i Hotto Dorinku som gjorde mitt liv fenomenalt bra <3 Som inbiten kaffe-knarkare gjorde han mitt liv drägligt med ordentliga doser koffein :p Nästa gång ni besöker NärCon, prova en kokoslatte. Det är lite med sorg jag ser att han inte kommer jobba i caféet på NärCon Vinter, så det är mycket resten av teamet har att leva upp till om en dryg månad.

Egentligen finns inte så mycket mer att säga mer än att jag hade väldigt roligt på konventet. Jag hade otroligt fin personal, hade roligt med "Catch the Flag" som troligtvis dyker upp igen på NCV.
För er som inte är insatta i det hela - som inbiten "A Song of Ice and Fire" (Game of Thrones) fan hade jag tillverkat tre stycken flaggor som representerade de tre teamen jag huserade över.
House Targaryen, mitt eget team (svart bakgrund, röd tre-hövdad drake)
House Lannister, NC-Store (röd bakgrund, guldfärgat lejon)
House Martell, Besökarnas Försäljningsbord (Orange bakgrund, röd sol med ett guldspjut igenom det).

Det teamen individuellt fick veta var följande:
"Dem där jävlarna som är i Lannister/Martell (beroende på vilket team jag pratade med), dem tror att dem styr Westeros. Men ni vet att så är inte fallet. Och ni ska bevisa att det är ni som styr Järntronen i skuggorna genom att ta deras husflagga. Men ni får inte vara uppenbara och ta den själva, det går inte eftersom spelet sker i skuggorna. Ni ska be besökare att ta det andra teamets flagga och komma över med den. Men om ni blir upptäckta och dem inte lyckas föra flaggan till er sida, ja, då vet ni vad som hände med döde Ned Stark (avrättning -> minuspoäng)."

Jag erkänner att jag inte tänkt igenom allt till hundra procent då BFB var tokupptagna den första dagen, så Lannisters fick ett otroligt försprång som Martell inte lyckades ta igen.